Trots det snöpliga slutet så är vi på Melodifestival-radaktionen mäkta stolta över Anna Bergendahls insats i Oslo. Nu lägger vi ned redaktionen för i år och tar en välbehövlig semester. Men håll utkik, för snart drar vi i gång med att hitta nya bidrag till Melodifestivalen 2011.
Glad sommar!
Redaktionen 7 juni 2010
Utanför Telenor Arena!
Svenska kommentatorerna Edward af Sillén (jag) , Christine Meltzer tillsammans med våran vän, den danska kommentatorn Nicolaj!
Det var några dagar sedan vi bloggade sist. Skamna är vi för det.
Men de här dagarna har varit så galet hektiska. Det har tyvärr inte hunnits.
Men nu ska vi skärpa oss och ta den här bloggen i mål! 
Nämen se vad vi fick från polska delegationen! Choklad som låg och väntade i vår kommentatorsbox!
Mums! Men fasen, de åkte tyvärr ut trots denna ogenerade muta!
Så här ser vår lilla box ut där vi sitter och kommenterar. Det såg nästan lite stort ut på bilden här. Tro mig, det är det intew. Och varmt som i en ångbastu! Christine var tillslut så avklädd under sändningen att jag började kalla henne för Lara Croft.
Hade hon klätt av sig något mer så kunde hon ha dansat bakom Makedonska sångaren
Sändningen i tisdags av semi 1 var underbart kul uppe i svenska kommentatorsboxen!
Christine och jag hade verkligen roligt, och 10 fina låtar gick till final.
Nej… alla av dom var inte fina.
Ja… det var en riktigt svag semifinal, enligt de flesta iaf, och oss däribland.
Men det är ju fortfarande Eurovision Song Contest!
”Lägg ner skiten” stod det i en kvällstidning. Så dumt. Ska vi lägga enr sporten fotboll bara för att man råkar se en svag fotbollsmatch också?
Ikväll blir det betydligt starkare och fruktansvärt ovisst!
I gårdagens kvällsrep gjorde Anna väldigt fint ifrån sig.
Väldigt fint!
Och det är viktigt! För det är DET genrepet som jurygrupperna runt om i Europa tittar på när de röstar.
Deras röster slås ikväll ihop med telefonrösterna. Så sker i varje land. Tillsammans bildar det då varje lands röst.
Spännande!
Här sitter Christine i båset och tar en bild med sin telefon på Annas sista rep!
Ikväll gäller det.
För Sverige!
För Anna.
För folkets favorit!
Det är en sinnesjukt hård semi vi har ikväll, av 17 länder är iaf 14-15 potentiella finalister. Vi är en av dom.
Hjärtat bultar Anna!
Följ oss ikväll kl 21.00!
Edward af Sillén 27 maj 2010
Anna behöver inte leverera förrän på Torsdag kväll i semi 2, men Christine och jag har vår första sändning ikväll!
Igår, i solig eftermiddag, anlände Christine för första gången till arenan! Laddad, är ordet!
Sedan genomförde vi vårat första genrep, och det var väldigt roligt.
Största skratten var när Christine kallade serbiska nationalhelgonet Goran Bregovic för ”Göran” av misstag, eller kanske när vi skulle lämna arenan i full-total-regnstorm runt 23-tiden, och vi hamnad ei en vindtunnel och Christine inte kunde stännga sitt paraply.
Det var som en scen ur en katastroffilm, det blåset så fruktansvärt hårt så inte ens jag kunde stå upp. Mina väskor flög, Christine åkte fram och tillbaka, vägrande släppa sitt paraply och bara skrek i panik. Tillslut börjar hon skrika ”Blogga, Edward! Blogga!”
Men jag skrattade så mycket så det var en omöjlighet att få upp kameran.
Tillslut avbryts vårt kaos av en stor explosion. Då är det markisen till arenan som ger vika, och far ner mot marken. Skyltar komemr flygande från andra hållet som har lossnat från väggarna. Och Christine och jag står bara och skriker, och paraplyet flyger all världens väg.
Total kaos.
Hur som helst. Tillbaka till poängen: Genrepet gick fint!
Det ÄR verkligen ingen stark semifinal ikväll. Många svaga låtar, och få ljuspunkter.
Men underhållen blir man ändå.
Vi ser fram emot en rolig sändning ikväll.
Titta, lyssna, 21.00 på SVT!
Hejja Finland och Island!
Edward af Sillén 25 maj 2010
Söndag – Hela Eurovision Song Contest egentliga, officiella kick-off!
Nu har alla delegationer anlänt och repat sina 2 rep vardera, alla delegationer är fulltaliga etc. Det är dags att inviga spektaklet med jubel och klang!
På vackra Rådhuset ställde Oslo Stad och EBU till med stor fest, och alla gick den röda mattan!
Här ser ni Anna i sanslöst vacker klänning, tillsammans med lika stilige producenten Christer Björkman som lotsade Anna mellan kameror och journalister.
Det var minst sagt stort, stort intresse kring Anna Bergendahl och turen längst röda mattan tog över 25 minuter för att hinna med all press (svensk, och ännu mer utländsk) som ville få sina minuter med vår vackra 18åring.
Christine Meltzer (som anlände hit till Oslo samma dag) och jag gick en lugnare tur där bakom. Men så plötsligt började det ryckas i Christine.
En efter en ville utländska (!) Eurovision fans posera på bild tillsammans med Christine.
Det visade sig att vår Malena-Ernman-sketch ”Inget Konstigt Alls” från deltävling 4 i Malmö var en gigantisk hit bland utländska fans. Otroligt överrraskande.
Folk från Bulgarien, Portugal, Israel och Ryssland etc etc ville alla ropa ”Inget konstigt alls” med Christine. Då var man stolt!
Här ser ni oss, uppklädda till öronen! Så fina kommer vi inte vara när vi är gömda i vårat bås!
Lite fler roliga bilder från minglet!
Christine lyckades pricka ut grekiske sångaren Georgios Alkaios och hans ruggigt snygga dansare. Snabbt fram och posera som en duktig kommentator!
Ja, och så här ser han ut, mannen som skrivit Israels magnifikt vackra bidrag ”Milim”.
Ingen Goran Gregovic här icke! Här har vi 26 åriga, Tomer Addadi från Israel (med svenskt blod, från 2 generationer bak!) Oerhört ödmjuk, snäll kille – och hans favorit-komposition i år är; This is my life!
Men den här sista bilden är nog ändå svårslagen!
Precis när vi skulle lämna Rådhusfesten runt 23.00 stötte jag ihop med de här underbara tjejerna. Senast jag fick jobba med dom var i Globen, till en mellanakt jag gjorde i finalen där svenska artister duellerade mot norska artister! Väldigt roligt blev det!
Ikväll var de på Rådhuset och uppträdde för alla delegationerna! – Eurovisionvinnarna från 1985 – Bobbysocks!!
Här tillsammans med Christer & Anna!
En otroligt trevlig kväll!
Edward af Sillén 24 maj 2010
Sveriges andra repetitionsdag förlöpte helt perfekt. Eller för att vara mer exakt. Anna och kören var helt perfekta. Runt omkring var det lite si och så med perfektionen. Precis när Anna skulle börja sjunga första gången insåg vi att det saknades en gitarr. Den låg kvar i logen. Ullis fick springa på sina lätta små fötter genom arenan och lyckades komma tillbaka i hyfsad tid. Jag tror att Anna blev lite stressad av detta men ibland är det bra att få uppleva när något inte fungerar perfekt också. Det ger rutin som kan komma väl till pass om det någon gång skulle hända något i direktsändning.
När Anna väl hade fått sin gitarr gick allt som på räls och den sista genomsjungningen var helt briljant. Varenda blick, ton och känsla var rätt. Därför blev besöket i viewing room kort. Två små bildkorrigeringar för att de kapade bort Annas händer när hon håller armarna rakt ut. Händer är väldigt viktiga koreografiska inslag i en ballad och därför viktigt att de är i bild. Ljuset var vi helt nöjda med.
På presskonferensen var Anna än en gång oerhört imponerande. Denna unga kvinna har en mognad och en intellegens som är frapperande.. På utmärkt engelska svarar hon ledigt på alla sorters frågor och undviker instinktivt alla fallgropar. Häpnadsväckande! Jag är ett stort Anna fan.
Christer Björkman 23 maj 2010
Lycklig Producent/general Björkman får fin present av Danmarks head of delegation: En trippel-dvd med de bästa adnska bidragen genom tiderna!
”Ååh, Birthe Kjaer! Och Disco Tango också!” ropade Christer förtjust och utropade att det var julafton!
Lördagen var en huvudsakligen ledig dag för den svenska delegationen, och pga visst hårt festande fredagkväll gick lördagen i ultrarapid.
Första veckan av repetitioner var nu till ända, och vi började blicka framåt mot vecka 2, bestående av genrep och livesändningar.
Ett planeringsmöte på Akerbrygge var på sin plats!
På mötet var Christer Björkman, Mia Rossling, Helena Brodén (vår pressansvarige), Helene (vår värdinna med schemakoll) och jag själv (vår kommentator).
Allt gick igenom.
Färska norska räkor fick upp energin på mötet också!
Och Björkan avslutade lunchen med att be om barnglass på pinne.
”Pin-Up Glass”, heter det tydligen i Norge.
Mums….
Edward af Sillén 23 maj 2010
Fredag i Oslo. Dagen för Annas andra repetition på scen. Jag och Christer satte oss i lobbyns restaurang för att blogga tillsammans.
Innan vi går in på dagens övningar, låt oss berätta om torsdagskvällens äventyr.
Dags för det traditionella besöket på svenska ambassaden.
Efter fjolårets grillbuffé-succe på svenska ambassaden i Moskva hade våra vänner i Norge en del att leva upp till. Fina ambassadörsparet Mikael & Lajla Sahlin mötte förväntningarna med köttbullar och prinsakorvar och en trevlig mottagning i trädgården.
Sommarsolen gassade ner och svensk media var på plats när Anna och kören sjöng svenska bidraget för ambassadörsparet och deras ditbjudna royala vänner.
Under hela kvällen gick jag runt och presenterade vår svenska Assistent Head of Delegation; Mia Rossling (artistansvarig på Melodifestivalen) som min fru!
Och när folk frågade vad hon gjorde här sa vi att hon bara var här för sällskapet och för att få se Oslo. Stor succé. Se vilket lyckligt par, inte ett moln på vår äktenskapshimmel:
Efter klackarna i taket hos ambassadparet drog vi alla vidare på annan underhållning i norska natten. Vad, kan jag inte skriva här, av reklammässiga skäl, men låt oss säga så här. Här är en smygtagen bild på generalen Björkman, och ni ser själva hur road en man kan vara!
Efter denna bild så kanske etablissemanget är mer bekänt av att inte nämnas!
Nu blir det lite snabb lunch (efter ett gympass, bör nämnas) innan vi far ut till arenan, Christer och Jag, för att se Armenien och Israel repetera! Sedan är det dags för Danmark, sen Schweiz och sen ANNA!
Repetition 2 får man 50 minuter på scen till! Inte illa!
Här ser vi förresten konkurrenterna tillsammans.
Vi återkommer ikväll med rapport om hur repet gick!
Hejja Sverige!
Edward af Sillén 21 maj 2010
Här ser vi den första officiella bilden från kommande storfilmen: ”Två nördar upptäcker en skylt”.
Jag och Christer är på plats ute i arenan igen och följer lite repetitionern. Idag repar länder ifrån första semifinalen.
Igår kväll var det stor fest då den Serbiska delegationen bjöd på konsert. Deras nationalhelgon Goran Bregovic (Mannen som mer eller mindre uppfann den moderna balkanmusiken) har ju skrivit Serbiska bidraget Ove je Balkan i år, så han tog med sina bästa musiker från Serbien och bjöd på gratis konsert.
Helt fantastiskt. Vilken energi!
Vi stod och dansade och jublade i långt över en timme och det enda som fattades var slivovitza! (…och taktsinne för vissa eurovisionfans… Men man kan inte få allt!)
Sen fortsatte festen till Euroclub (den officiella Eurovisionklubben… Ja, en sån finns) där fansen minglar och festar tillsammans med delegationerna och många av artisterna också.
Igårkväll steg Schweiziske sångaren von der Heijde ner på jorden och festade på Euroclub. Även lille söta portugisiske sångerskan Filipa var där och nådde nästan upp till mina knäskålar, och Polens sångare!
En väldigt trevlig kväll!
Jag och Christer blev väldigt goda vänner med dom som visade sig vara Anna Bergendahls största fans – Den vinnartippade Israeliska delegationen (kör, skivbolag och upphovsmän)! Tyvärr inte artisten.
Dom gick runt HELA kvällen och sjöng ”This is my life” och berättade hur mycket dom älskade den.
Vi i vår tur berättade hur mycket vi älskade den israeliske låten.
Upphovsmannen visade sig vara en ung, stilig man på kanske 27 år, som imponerande nog skrivit Israels vackra bidrag ”Milim” – och när Christer berättade att alla i den svenska Inför-panelen gett den högsta poäng, blev han nästan tårögd!
Sen åkte vi buss hem till hotellet ihop mitt i natten och sjöng Israelisk schlager hela vägen hem!
På bilden ovan ser ni årets Eurovisionprogramledare på plats i arenan, noggrant följande repetitionerna med stort intresse. Kul!
Från vänster: Haddy, Erik och Nadia.
Ryssland har precis repat och fick fina applåder. Nu när alla förstår att det är ett humoristiskt nummer (Inte på allvar) så kan vi slappna av och njuta lite mer av dumheten på scen.
Deras Flight of the concords-humor är såklart alldeles för subtil och märklig för större delen av Europa, men kul är det. I sista refrängen har de nu lagt till så mycket fläkt så luggen viker sig bakåt på honom, och fotografiet flyger ur hans händer. Roligt.
Estland repade också och gjorde ett väldigt stabilt rep.
Också med viss glimt i ögat, med en kör klädda i vinröda sammetkavajer med knappar och emblem, ser ut som brittiska privatskoleelever i en Wes-Craven-skräckis.
Sångaren däremot hoppar som i häst i galopp och svänger sig fram i den här suggestiva Eurovision-indien.
Det är lite Depeche Mode – det är lite Moby. Det är faktiskt riktigt bra. Men såklart chanslöst.
Finland (med kvinnliga duon ”Kuunkuiskaajat”) har bytt ut de larvigaste bakgrundsdansarna mot ett aningens stiligare sortiment, tack himmel. De finska vistjejerna vaggar fram med sina dragspel, och polka-handklapp, och det är minst sagt charmigt.
Men det går inte att komma ifrån – Första semin är svag. Och märklig.
Hade Anna tävlat i den så hade det nog varit en barnlek.
Och se här.
En till bild från kommande storfilmen ”Två nördar upptäcker en skylt”.
Men här har de fått sällskap av Sveriges koreograf Mattias Carlsson (som förra året koreograferade vinnarlåten ”Fairytale” till Rybak!)
Tack för idag!
Edward af Sillén 20 maj 2010
Under de två veckorna i Eurovision får Anna gör ett gäng pressaktiviteter, mer eller mindre roliga.
Idag fick vi vara med om en ovanligt rolig sådan. En som ingen av oss någonsin kommer glömma.
39 skolor i och utanför Oslo blev under hösten tilldelade varsitt land från Eurovision. Det landet skulle skolan sen under hela våren lära sig om, och studera. Finalen på ”kursen” blev att artisten kommer och hälsar på dom.
Lyckos Lökebergsskolan i Baerum fick Sverige! Och idag kom Anna Bergendahl med kör och delegation på besök till idylliska Lökebergsskolan.
Vilken överraskning vi alla fick.
Vi hann inte ens komma in i skolan innan alla vi blödiga började lipa av av att 100 barn stod i blå-gula-kläder och sjöng ”Mamma Mia”. Så söta!
Sedan togs Anna & CO på rundtur på hela skolan, smyckad i svenska och norska flaggor.
Allt slutades på skolgården i stor final där 200 barn stod och sjöng och dansade. Först ett Eurovision-medley med allt från Cliff Richards ”Power to all our friends” till Kettil Stokkans inte lika framgångsrika ”Romeo” och Teigens ”Mil etter Mil”. Ingen var gladare än jag och Edward!
Anna som nu är stor idol bland de norska barnen fick aldrig vara ifred. De kryllade omkring henne överallt hon gick.
Allt slutade med att Anna och kören, på skolgårdens scen, i gassande solljus framförde svenska bidraget till alla barnens jubel.
Samtidigt som några tjejer ur årskurs 7 sällskapade Anna på scenen med sina egenkoreograferade dans till refrängerna.
Man kan säga så här: Körtjejerna hade svårt att sjunga pga alla tårar som rann nerför kinderna. Där kom alla moderskänslorna på en och samma gång…
En överraskande fin dag.
…Och några extra hundra telefonröster säkrade…
Christer Björkman 19 maj 2010
Melodifestivalbloggen är en del av sajten Melodifestivalen 2010 på svt.se, som följer dramatiken kring de svenska och internationella sångtävlingarna. Sajten och bloggen är också ett sätt att följa med bakom kulisserna till Eurovision.
SVT Play
